24terminer.se

På låg- och mellanstadiet börjas det med dinosaurierna, sten-, brons- och järnåldern, Engelbrekt, Gustav Vasa, Hattar och Mössor* följt av lite om världskrigen. På högstadiet handlar det om franska revolutionen, industriella revolutionen och så mer om världskrigen. Gymnasiet, som förutom lite repetition, tar bygger på om världskrigen och avancerar till nutidshistoria. I dagsläget innebär “nutid” ungefär Cubakrisen. Det är åtminstone så jag upplevde mina år i skolan.

Med åren har jag på egen hand upptäckt fler historiska händelser som kanske är minst lika viktiga som de som tas upp i skolan. Till exempel, tidigare i höstas lärde TV4:s reseprogram När och fjärran (!) mig omfattningen av folkmordet i Kamboja i slutet av 1970-talet. Och i och med George Clooneys filmatisering Good night, and Good luck uppmärksammades McCarthyismens USA. Som med de dagliga nyhetssändningarna är det främst hämskheter som berättas. Kanske det är som är spännande och intressant?

I förrgår läste jag en text som fick mig att skriva detta inlägg. Den handlade om Asien och några mycket makabra händelser som inträffde under förra decenniet. (VARNING! Länken som följer innehåller flera obehagliga bilder, men samtidigt en fängslande historieskildring.) Inlägget heter Om detta må vi inte berätta - antagligen som svar på Levande Historias informationsprojekt om förintelsen med namnet “Om detta må vi berätta” från några år tillbaka. Bland annat får man in inblick i japanernas hänsynslösa behandlande av kineserna i de invaderade områdena kring 1930-40.

En kommentar till inlägget tillägger:

När jag gick i gymnasiet och det var dags för andra världskriget, kom jag fram till min lärare och frågade om han möjligen kunde korta ned genomgången av Förintelsen (som alla ändå har läst om, haft temadagr om, etc) och vara lite mindre europacentristiska än i vanliga fall. Typ, dra upp Japan och Kina och den där grejen. Läraren sa nej. Med förklaringen att han själv inte visste så mycket om det.

Borde vi inte få veta mer om vår omvärld? Idag kan vi minut för minut följa utvecklingen såväl hemma som på alla kontinenter. Men för att förstå behöver vi oftast känna till, eller åtminstone ha en känsla, för bakgrunden. Ta Israel-Palestina-konflikten som exempel. Inte på någon lektion - vare sig i historia, religion eller geografi - har ämnet nämnts. Vi hör om det i nästan dagliga rapporter men utan en förklaring till varför det blivit som det är känner jag mig vilsen. Jag hade velat lära mig mer!

*) Svenska partier aktiva under tidigt 1700-tal; ingen aning varför jag minns det.

(Disclaimer: Har inte grävt allt för mycket kring uppgifterna i Blogge Bloggelitos inlägg, men flera källor bekräftar det inträffade. Lite källkritik måste alltid genomföras.)

Även om det kanske ligger utanför de tjugofyra terminerna berör det ändå utbildningen före högskola/universitet: Chalmers ska införa antagningsprov till vissa utbildningar. En tenta bestående av matematik- och fysikdel ska genomföras på våren innan terminstart, ungefär som högskoleprovet. På så sätt hoppas de fånga upp naturvetenska-/teknikintresserade studenter som har svackor i ämnen som inte berör deras framtid (om det nu finns några sådana?).

Tillsammans med regerings förslag om extrapoäng för relaterade ämnen skapar detta ett studiesätt som fokuserar på kunskap istället för betyg.

Uppdatering: Värt att notera är att Chalmers är en av få universitet som behållit antagningskrav med Matematik E. Luleå, Umeå, Uppsala, KTH, och Linköpings universitet nöjer sig med D-kursen… (17:05)

Nu har det gått ett halvår. Jag har egentligen svårt för alla uppmärksammade “jubileum”, men nu är det skillnad - sex månader på 24terminer betyder halvtid. Det är bara ett halvår kvar innan avtalet med webbhotellet löper ut. Och sen är det nog slut.

Men nu ska det inte vara några sura miner. Gott om tid att leva upp till visionen.

Redan i hemdatorernas barndom dök det upp så program som angränsade till skola och pedagogik. Det första jag minns var på mellanstadiet där man på tid löste mattetal medan en grön, pixlig, sköldpadda kröp fram över den i övrigt svarta skärmen. Tror inte det gav mer än att skriva i ett pappersblock - men det var ju nytt, så kanske blev det lite roligare.

Även nästa minne är från matematikens värld. Cheops pyramid var “spelet” som utmanade ens kunskaper på vägen mot målet. Ungefär samtidigt öppnades ögonen för glosinlärning. I mitt fall i form av GlosFredde som följde med på en diskett (!) i PC Hemma. Med dess hjälp övades glosor och verbböjning på engelska och tyska under flera år. En googelsökning nu visar att både programmen fortfarande är tillgängliga.

Idag är vi vana att de flesta programtyper även finns i webbversion. Så är även fallet med till exempel glosprogram. En spontan favorit är nog Glosboken (i jämförelse med Gloswebben).

Webben har även gett nya möjligheter. I förra veckan upptäckte jag hur Mörbyskolan i Danderyd ger tips på användningsområden för Google Earth i undervisningen. Det är inte bara inom det självklara området geografi utan även språk och musik har sin plats här, om man får tro Mörbyskolan.