24terminer.se

Nu är det inte bara eleverna som undrar varför vissa ämnen är viktiga. I en krönika publicerad i Göteborgs-Posten ifrågasätts matematiken på vissa gymnasieprogram. Omständigheterna pekar på nationella provet i Matematik A och dess relevans för elever på Estetiska programmet.

Jag som efter Matematik A, B, C, D och E frivilligt läst ytterligare en bunt kurser på universitetsnivå ser en nytta med ämnet. Den är dock inte samma som gymnasieeleven som gillar bild och form. Som jag konstaterat förut får man inte titta på ämne för ämne, utan det är helheten som räknas. Bort med skygglapparna! Förändra! Matematik och konst har många beröringspunkter; det gäller bara att visa på dem. Tänk gyllene snittet och perspektiv. Tänk yrken som arkitekt. Tänk möjligheter.

[via: En lärares reflektioner]

Även om det kanske ligger utanför de tjugofyra terminerna berör det ändå utbildningen före högskola/universitet: Chalmers ska införa antagningsprov till vissa utbildningar. En tenta bestående av matematik- och fysikdel ska genomföras på våren innan terminstart, ungefär som högskoleprovet. På så sätt hoppas de fånga upp naturvetenska-/teknikintresserade studenter som har svackor i ämnen som inte berör deras framtid (om det nu finns några sådana?).

Tillsammans med regerings förslag om extrapoäng för relaterade ämnen skapar detta ett studiesätt som fokuserar på kunskap istället för betyg.

Uppdatering: Värt att notera är att Chalmers är en av få universitet som behållit antagningskrav med Matematik E. Luleå, Umeå, Uppsala, KTH, och Linköpings universitet nöjer sig med D-kursen… (17:05)

Redan i hemdatorernas barndom dök det upp så program som angränsade till skola och pedagogik. Det första jag minns var på mellanstadiet där man på tid löste mattetal medan en grön, pixlig, sköldpadda kröp fram över den i övrigt svarta skärmen. Tror inte det gav mer än att skriva i ett pappersblock - men det var ju nytt, så kanske blev det lite roligare.

Även nästa minne är från matematikens värld. Cheops pyramid var “spelet” som utmanade ens kunskaper på vägen mot målet. Ungefär samtidigt öppnades ögonen för glosinlärning. I mitt fall i form av GlosFredde som följde med på en diskett (!) i PC Hemma. Med dess hjälp övades glosor och verbböjning på engelska och tyska under flera år. En googelsökning nu visar att både programmen fortfarande är tillgängliga.

Idag är vi vana att de flesta programtyper även finns i webbversion. Så är även fallet med till exempel glosprogram. En spontan favorit är nog Glosboken (i jämförelse med Gloswebben).

Webben har även gett nya möjligheter. I förra veckan upptäckte jag hur Mörbyskolan i Danderyd ger tips på användningsområden för Google Earth i undervisningen. Det är inte bara inom det självklara området geografi utan även språk och musik har sin plats här, om man får tro Mörbyskolan.

Julens läsning består i “Big bang” av den brittiska vetenskapsjournalisten Simon Sing*. Undertiteln “Allt du behöver veta om universums uppkomst - och lite till” ger en tydlig beskrivning av vad man som läsare ger sig in på.

Med raska steg tar han en med på en färd från mytologins värld, genom grekernas upptäckter, kyrkans motstånd och fram till idag. Efter att ha avverkat första kapitlet är det främst antikens vetenskapliga framsteg som imponerar på mig. Det är enkla tankar som löser stora problem med metoder som faktiskt en grundskoleelev i de högre årskurserna kan förstå.

Det började omkring 250 f.Kr. då Eratosthenes mätte jordens omkrets. Han hade fått höra att solen vid midsommarsolståndet nådde ända ner i botten av en brunn i södra Egypten. Utifrån den kunskapen satte han upp en modell som endast krävde ett mätvärde: vinkeln som bildas vid skuggan av en stav ett antal mil norr om brunnen. Simon skriver:

Det visade [sig] att inget mer behövdes för att mäta vår planet än en man utrustad med käpp och en hjärna. Kort sagt, koppla ihop ett klart intellekt med lämplig utrustning för fysikaliska experiment så kan vi nå hur långt som helst.

Med den nya kunskapen i bagaget var det dags att beräkna månens storlek, avståndet till månen respektive solen och till sist solens storlek. Det krävdes endast en smula trigonometri av enklaste slag.

De fem exemplen ovan är faktiskt alldeles ypperliga att använda inom undervisningen, för att visa praktiska exempel på hur kunskapen om avstånd och vinklar kan komma till nytta. Samtidigt väcker det eventuellt intresse för nya ämnesområden och ger en känsla för det universum vi lever i.

*) Simon Sing har tidigare gett ut “Fermats gåta” (om matematikens utveckling i jakten på en elegant lösning) och “Kodboken” (om kryptografins histora från Caesar till idag).

Relationen till siffor och tal utvecklas med åldern. Som liten köper man godis för 10 kr. Något senare en biobiljett för 100 kr och en jacka för 1000 kr. Föräldrarna däremot handar bil för 100000 kr och hus för en miljon. Någonstans där på vägen tappar man lätt begreppet för hur mycket pengar det egentligen handlar om.

Personligen tappar jag känslan strax innan tusentalen. Som referns brukrar jag tänka att det ryms 1000 millimeter på en enmeterslinjal. Sen blir det svårt att hitta referenser i sin omgivning som kan hjälpa till. Under låg-/mellanstadiet genomförde vi dock en övning för att kunna föreställa oss en miljon.

Ett rutat (5×5 mm) A4-papper innehåller drygt 2400 rutor. För att få ihop en miljon rutor krävs drygt 400 ark. Ge varje elev en eller två papper (beror givetvis på hur många som deltar), en färgpenna och tid att sätta en liten prick i varje ruta. Tillsammans genererar de en miljon prickar. För att åskådliggöra verket kan arken sättas upp på väggen, i till exempel gympasalen.

Jag använder fortfarande den enorma pappväggen som referens.