Av Mattias Pettersson — 1 juli 2007, 21:58
För ett år sedan cirkulerade länkar och videoklipp med experiment (från EepyBird) där Coca Cola Light och Mentos blandades. Reaktionen som starar när tabletterna hälls ner i Cola-flaskan gör att en kaskad av vätska sprutar upp ur öppningen. Enkelt, effektfullt och vetenskapligt.
Via kottke.org upptäckte jag fler fascinerande och lättgenomförda experiment. Robert Krampf har på sin webbplats ett tiotal videos där han visar och förklarar fysikaliska förlopp. Till exempel, vad händer när man sätter en vattenballong över öppen låga? Utöver videoklippen, som kommer från tv-program senaste tio åren, ger Robert ut ett nyhetsbrev med Veckans experiment. Alltid kan det ge förslag till nya demonstrationer.
Det jag hör glömmer jag. Det jag ser kommer jag ihåg. Det jag gör förstår jag.
lyder ett kinesiskt ordspråk. Med experiment kommer man till automatiskt till andra eller tredje nivån. Som med vattenballongen ovan, efter den demonstrationen inses lätt hur bra vatten är på att avleda värme.
Av Mattias Pettersson — 26 februari 2007, 16:58
Även om det kanske ligger utanför de tjugofyra terminerna berör det ändå utbildningen före högskola/universitet: Chalmers ska införa antagningsprov till vissa utbildningar. En tenta bestående av matematik- och fysikdel ska genomföras på våren innan terminstart, ungefär som högskoleprovet. På så sätt hoppas de fånga upp naturvetenska-/teknikintresserade studenter som har svackor i ämnen som inte berör deras framtid (om det nu finns några sådana?).
Tillsammans med regerings förslag om extrapoäng för relaterade ämnen skapar detta ett studiesätt som fokuserar på kunskap istället för betyg.
Uppdatering: Värt att notera är att Chalmers är en av få universitet som behållit antagningskrav med Matematik E. Luleå, Umeå, Uppsala, KTH, och Linköpings universitet nöjer sig med D-kursen… (17:05)
Av Mattias Pettersson — 27 december 2006, 21:42
Julens läsning består i “Big bang” av den brittiska vetenskapsjournalisten Simon Sing*. Undertiteln “Allt du behöver veta om universums uppkomst - och lite till” ger en tydlig beskrivning av vad man som läsare ger sig in på.
Med raska steg tar han en med på en färd från mytologins värld, genom grekernas upptäckter, kyrkans motstånd och fram till idag. Efter att ha avverkat första kapitlet är det främst antikens vetenskapliga framsteg som imponerar på mig. Det är enkla tankar som löser stora problem med metoder som faktiskt en grundskoleelev i de högre årskurserna kan förstå.
Det började omkring 250 f.Kr. då Eratosthenes mätte jordens omkrets. Han hade fått höra att solen vid midsommarsolståndet nådde ända ner i botten av en brunn i södra Egypten. Utifrån den kunskapen satte han upp en modell som endast krävde ett mätvärde: vinkeln som bildas vid skuggan av en stav ett antal mil norr om brunnen. Simon skriver:
Det visade [sig] att inget mer behövdes för att mäta vår planet än en man utrustad med käpp och en hjärna. Kort sagt, koppla ihop ett klart intellekt med lämplig utrustning för fysikaliska experiment så kan vi nå hur långt som helst.
Med den nya kunskapen i bagaget var det dags att beräkna månens storlek, avståndet till månen respektive solen och till sist solens storlek. Det krävdes endast en smula trigonometri av enklaste slag
.
De fem exemplen ovan är faktiskt alldeles ypperliga att använda inom undervisningen, för att visa praktiska exempel på hur kunskapen om avstånd och vinklar kan komma till nytta. Samtidigt väcker det eventuellt intresse för nya ämnesområden och ger en känsla för det universum vi lever i.
*) Simon Sing har tidigare gett ut “Fermats gåta” (om matematikens utveckling i jakten på en elegant lösning) och “Kodboken” (om kryptografins histora från Caesar till idag).
Av Mattias Pettersson — 2 oktober 2006, 13:50
Idag presenterades årets Nobelpristagare i medicin; amerikanerna Andrew Z Fire och Craig C Mello. De tilldelas priset för sin upptäckt av RNA-interferens – utsläckning av geners uttryck med dubbelsträngat RNA
som DN beskriver det. Officiellt lyder motiveringen for their discovery of RNA interference - gene silencing by double-stranded RNA
.
Imorgon och på onsdag är det dags för fysik- respektive kemipriset. Så detta är en av få veckor som går i naturvetenskapens tecken. För att underlätta förståelsen av tidigare prisbelönta upptäckter har Nobelstiftelsen en avdelning med interaktiva spel som tillsammans med anpassad information bildar Educational Games. Eftersom de har världen som målgrupp är all text på engelska, men det ger möjligheter till utökat ordförråd.
Mera: Dagens Nyheter har en specialavdelning kring Nobelpriset. Där samlas allt som berör ämnet från nu fram till Nobelfesten den 10 december. Svenska Dagblandet har en motsvarighet.
Uppdatering: När är även fysikpriset offentliggjorts. Två amerikaner delar på äran för upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningens svartkroppsform och anisotropi
enligt SvD. (3 okt., 12:45)
Uppdatering: Vid lunchtid tillkännagavs kemipristagaren Roger D. Kornberg, även han amerikan. Han fick det för hans studier av den molekulära grunden för eukaryot transkription
enligt DN. (4 okt. 12:34)