Av Mattias Pettersson — 24 juni 2007, 22:03
Nu är terminen slut. Även om jag inte “gått i skolan” under året har jag lärt mig massor. Jag har läst hur lärarna har det, följt med i nyhetsmedia med annat perspektiv och försökt skapa mig en egen bild. Det bästa är när man hittar små enkla tips på hur undervisningen kan förbättras och göras roligare. I förra veckan hittade jag ett sådant, på en blogg jag inte sett förrän då - Klurigt, lurigt och roligt i skolan.
Erica, förstaklasslärare i Norrbotten, har under året genomfört en utökad version av vad många kanske minns som “veckans ord”. Istället för en förutbestämd lista med ord att lära sig får eleverna själva hitta på. De ska finna homonymer. När jag berättade detta för mina kamrater (~25 år) svarade de med: Vadå? Det barnen samlar i årskurs ett vet inte ens universitetsstudenter vad det är. Okunskapen om “ordklassen” är stor, ingen jag pratat med har känt till den. Men det Erica lär ut är inget krångligt i sig. Homonymer är nämligen ord som stavas lika och låter lika men som kan betyda olika saker
. Fil, lager, ren och vind är exempel. (”Banan” är däremot en homograf, för det uttalas olika beroende på vad man menar; “Apan äter en banan” resp. “Bilen åker på banan”).
Bokstäver, ord, meningar, grammatik och språk behöver inte vara tråkigt. Hur man lär sig det har betydelse. Stället för “korvstoppning” blir det “skattjakt”. Eleverna är delaktiga och får en annan syn på de byggstenar som bli vårt språk. Samtidigt kan de lära föräldrarna något nytt.
(Bloggen Klurigt, lurigt och roligt i skolan finns numera i listan med länkar.)
Av Mattias Pettersson — 1 mars 2007, 20:34
Nu är Tidningen i Skolan tillagd bland länkarna. För att återknyta till inlägget om nutidsorienteringar publicerar TiS ett nytt nutidstips varje vecka. Det är sex frågor om inrikes och lika många om utrikes. I den aktuella samlingen finns En svensk kommun funderar på att lägga ut hela skolverksamheten på ett friskoleföretag. Vilken är kommunen?
och Tyskland har släppt idén om en gemensam lärobok för hela EU. Vilket ämne skulle boken behandla?
Passande, eller hur?
När ämnet skrivande/läsande ändå behandlas kan jag tipsa om Läsbarhetsindex. Testa din text med LIX-räknaren.
Av Mattias Pettersson — 11 februari 2007, 22:51
Redan i hemdatorernas barndom dök det upp så program som angränsade till skola och pedagogik. Det första jag minns var på mellanstadiet där man på tid löste mattetal medan en grön, pixlig, sköldpadda kröp fram över den i övrigt svarta skärmen. Tror inte det gav mer än att skriva i ett pappersblock - men det var ju nytt, så kanske blev det lite roligare.
Även nästa minne är från matematikens värld. Cheops pyramid var “spelet” som utmanade ens kunskaper på vägen mot målet. Ungefär samtidigt öppnades ögonen för glosinlärning. I mitt fall i form av GlosFredde som följde med på en diskett (!) i PC Hemma. Med dess hjälp övades glosor och verbböjning på engelska och tyska under flera år. En googelsökning nu visar att både programmen fortfarande är tillgängliga.
Idag är vi vana att de flesta programtyper även finns i webbversion. Så är även fallet med till exempel glosprogram. En spontan favorit är nog Glosboken (i jämförelse med Gloswebben).
Webben har även gett nya möjligheter. I förra veckan upptäckte jag hur Mörbyskolan i Danderyd ger tips på användningsområden för Google Earth i undervisningen. Det är inte bara inom det självklara området geografi utan även språk och musik har sin plats här, om man får tro Mörbyskolan.
Av Mattias Pettersson — 22 september 2006, 00:22
Det inledande ljudet i “chans” finns även i “geni” och “stjärna”. Skillnaden (hör, ljudet finns även här) är att det skrivs på olika sätt, vilket kan bidra till problem. Det gäller såväl ung som gammal. Troligtvis är det ordbilden som gör att vi lär oss avgöra vilken kombination av bokstäver som krävs för att bilda ljudet, men det finns även andra knep att ta till.
Så sent som i tisdags fick jag veta att endast fem ord i svenskan inleds med stj-. Det är stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna och stjärt. Jag kunde inte tro det, så det blev att dubbelkolla i SAOL. Det stämmer! Eftersom kärt barn har många namn finns det flera alternativa versioner på denna vers. Nedan nämns tre:
Jag ska stjäla en stjälk och stjälpa en stjärna med stjärten.
När ankan skulle stjäla en stjälk stjälpte hon och vände stjärten mot stjärnorna.
Om du stjäl en stjälk i min trådgård ska jag stjälpa din stjärt mot stjärnorna.
Intressant nog är inledande skj- lika ovanligt. Även här visar sig fem ord i SAOL: skjorta, skjul, skjuta, skjuts och skjuva. Den ramsa som jag hittat innehåller dock bara fyra ord eftersom “skjuva” (används inom hållfasthetsläran) undantas. Då kan det låta såhär:
Bonden skulle skjuta sin hästskjuts ur skjulet,
men fastna med skjortan i hjulet.
Andra tips inom stavning och grammatik värld tas tacksamt emot.
Mera: Ett stort antal minnesramsor, inom fler områden än språk, har samlats hos Ramses. Fonetikdoktoranden Bosse Thorén har en pdf-fil över sj-ljuden och deras stavning.